söndag 16 februari 2014

Skorsten

När vi började fundera på skorsten blev vi överraskade av hur många olika typer av skorstenar det finns. Förutom traditionella murade skorstenar finns det många olika fabrikat av modulskorstenar och stålskorstenar. På marknaden finns också skorstenar som är vattenmantlade eller som blåser in varm luft i rummet. Efter mycket funderande hit och dit beslutade vi oss för att mura en skorsten av tegel. En massiv tegelskorsten har den fördelen att den fungerar som en extra eldstad genom att värmen i rökgaserna lagras i tegelstenarna och sedan långsamt avges till rummet. På det sättet kan man ta tillvara en del av spillvärmen i rökgaserna. I ett välisolerat hus blir det fort alldeles för varmt då man eldar i en vedspis, därför har vi valt en vattenmantlad vedspis, där ca 70 % av den producerade värmen överförs till vatten och endast ca 30% av värmen går ut i rummet. Värmen från den vattenmantlade spisen avges direkt till rummet då man eldar medan den lagrade värmen i skorstenen avges under en längre tid.

Tack vare det milda vintervädret var det möjligt att mura skorstenen ännu i november och december. Vi blandade till murbruk med varmt vatten och värmde upp tegelstenarna på en gasbrännare. På natten efter att vi murat blåste vi varm luft i skorstenen med en värmeblåsare.
För att få en bra start på murandet spikade Khalid ihop en låda i vilken han placerade de första stenarna. Från lådans ytterkanter fäste han två långa brädor som gick ända upp till taket. Med hjälp av brädorna var det lättare att mura en rak skorsten som inte skruvade sig. Här lägger Khalid de första stenarna på den sju meter höga skorsten med två rökkanaler.


 Här har vi kommit så långt att anslutningen från bastuugnen (som kommer på andra sidan väggen) muras in. Vi virade in ett tillfälligt rör i kraftpapper för att lättare få bort det efter murandet. Vår vattenmantlade spis kommer att placeras till höger om själva skorstenen. Den anslutningen kommer in från sidan i den andra rökkanalen.

 För att kunna bevara värmen i skorstenen och minska kyleffekten utifrån så har vi valt att placera spjällen högt upp under taket.

Så var vi upp genom taket! Det var en hel del bärande och kånkande av uppvärmda tegelstenar och varmt bruk. Dessutom gällde det ju att mura medan bruket och stenarna var varma.
Här har vi lagt fast tätningslister runtomkring skorstenen. En bredare skyddsplåt kommer ännu att monteras ovanpå tegelpannorna.
Här lägger Khalid fast en provisorisk skorstenshatt (3mm rostfri plåt). Den kommer att bytas ut till en snyggare i ett senare skede.

tisdag 4 februari 2014

Skogsträdgård

Jag (Jennie) drömmer om att anlägga en ätbar skogsträdgård på ängen bredvid huset. En skogsträdgård är uppbyggd på samma sätt som en naturlig skog med träd, buskar och örter. Växterna i en skogsträdgård samverkar, t.ex. kan en växt ge skugga, en annan fixerar kväve ur luften, en tredje ger skydd mot skadeinsekter o.s.v.. I en skogsträdgård får man stor avkastning av frukter, bär och örter med en liten arbetsinsats.

Jag har försökt läsa på lite på egen hand om skogsträdgårdar, men tiden vill inte riktigt räcka till att studera och planera någon längre stund åt gången. Därför ser jag extra mycket fram emot en kurs om skogsträdgårdar som Nykarleby arbis ordnar i mars och april och som jag har anmält mig till. Då hoppas jag att jag skall få tid att verkligen lära mig hur man planerar, anlägger och sköter en skogsträdgård.  

Det bästa skulle vara att ha en plan över hela trädgården före man börjar plantera, men i höstas blev jag så ivrig att jag bara måste börja på att plantera lite.

Barnen fick välja varsitt äppelträd då vi var på äppelprovning till Blomqvists plantskola. Mirjam tyckte Esters päronäpple smakade godast medan Tim tyckte bäst om äpplena från Antonovka safrannoje. Äppelträden planterade jag på vardera sidan om barnens lekstuga. Jag har planterat äppelträden på en liten jordkulle för att rötterna skall ha det luftigare och varmare. Marken runtom trädet har jag täckt med kartongpapper och ovanpå pappret har jag lagt omväxlande med gödsel och halm. I halmen runtom träden har jag tänkt plantera växter som har positiv effekt på äppelträden. Vallört, som drar upp näringsämnen som finns långt nere i jorden, blir det åtminstone, men de andra växterna i "äppelguilden" har jag inte bestämt mig för ännu.

En liten häck som skydd för nordliga vindar hann jag också med att plantera. Häcken anlade jag på liknande sätt som äppelträden. Jag slog ner gräset med lie och sedan täckte jag marken med fuktigt kartongpapper, som jag sedan täckte med gödsel och halm. 
Som häckplanta valde jag sibirisk ärtbuske eller häckkargan som den också kallas. Sibirisk ärtbuske har många bra egenskaper: Den är utmärkt som vindskydd. Den fixerar kväve och ger därmed näring åt växter som planteras i närheten. Den är en mycket bra biplanta. Dessutom kan fröna i fröskidorna ätas som linser eller användas som hönsfoder.